Men hallå bloggiloggen. Har ingen som hellst aning om jag har några läsare kvar efter min två månaders paus här ifrån.
och jag tänker absolut inte rabbla upp allt som hänt i thailand för det hade tagit dagar att göra det.
men under dessa två månaderna (TVÅ MÅNADER KAN NI FATTA) så har där varit både jobb på barnhem, clayhouse (vi bygger ett tempel av lera, allt från grunden), trekking, bangkok, barkvällar, fyllor, skaffat vänner för livet, hälsat på elefanter och apor, piercat oss, bestämt oss för att stanna längre, tagit förväl till fina människor, varit sjuka och svettiga, fått skrattattacker, fleeera raporter, shopping, poolhäng, solat, undervisat, kortspel, arobics och så sjukt mycket mer.
Sjukt nog det ända som jag inte gjort, som jag för övrigt sa att jag skulle göra direkt när jag satte min fot i thailand, va att få massage. Som sagt har två månader gått och jag har inte pallrat mig dit än. FY mig.

jaha nu undrar ni kasnke varför jag fick tummarna loss och började blogga igen, joo det ska jag berätta. På onsdag lämnar vi twinhouse för denna gången och åker till bangkok. På torsdag kommer mina fina vänner ner från sverige för att stanna i tre veckor. Under dessa veckorna kommer sis att dra till kambodja (alltså kommer där inte stå ett skvatt om mig i hennes blogg, för er som fortfarande har ett intresse i att veta hur jag mår och vad som händer) såå därför tänkte jag att det va passande att ta upp bloggandet igen. You goo girl. Och sen när sis sticker hem till sverige (15 april) är jag ensam kvar, dock med världens bästa Fanny, så jag måste ju ge livstecken då och då. På tal om det har jag införskaffat mig en underbart bra kamera. så om latheten inte tar över kommer här komma med en och en annan bild då och då.

På tal om att stanna kvar så är det fortfarande oklart hur länge jag kommer stanna. Men jag vet med säkerhet att jag inte kommer hem före sista maj. Men sen eftersom jag och Fanny har fått jobb här på twinhouse så är det ju frestande att stanna så länge det finns möjlighet meen jag vet ju att någon dag måste jag hem till verkligheten. Dock känns det super bra med mitt val av resekamrat. Sikken snäcka. 

En annan rolig sak som hänt är att järngänget (jag,sis, Fanny, Moa, Emelie, Anna, Amanda och Elias) a.k.a super svenskarna har bokat en flygbiljett till goong (vår extra mamma, trots att hon bara är 24 år, vår högra hand och vår underbara allt-i-allo-fixare) till sverige i december. Denna sockersöta underbara människa ska komma till sverige och få åka skidor och känna på snö och verkligen få kryssa av det från hennes To do list. Tänk att en sån liten sak för oss kan betyda och framkalla så många tårar hos en annan människa. Det bästa med allt är att av dessa två veckor som hon befinner sig i sverige ska vi alla + några från holland och canada tillbringa en vecka i Idre i Fannys stuga/hus där. kommer bli helt galet underbart.

Nog om det, Tror inte att jag kan med ord beskriva hur glad jag är att jag tog tag i mig själv och bokade denna resa. Den har förändrat mig och hela mitt sätt att se på allt. Man lär sig så mycket om andra kulturer och andra människor bara genom ett snabbt middagssamtal. Och genom att arbeta tillsammans och tillbringa 24/7 tillsammans så finns det inte en dag som du är själv. Folk läser av dig och folk ställer upp till 100 % just allt detta jag letat efter så länge. Känns som man har en miljon mammaochpappa här dvs en miljon trygga famnar. Var du än vänder dig. och jag älskar det.

Och sen får jag ju inte glömma mina fina föräldrar där på andra sidan jorden som verkligen finns där 24/7 dom med. Underbara ni. Och med handen på hjärtat  så saknar jag er. Och sen mina fina svenska vänner som hör av sig med jämna mellanrum, ni är fina ni. och mormor och willie. och alla andra. :)

nää detta skulle bli ett snabbt hejochhå inlägg. Blev lite längre än så och alla tjatar på mig att få tummarna loss och gå till baren och vekling som jag är får jag väl göra det.

Hörs snart igen hoppas jag.