just nu har jag börjat tillåta mig själv att sakna. det är inte något jag låtit mig göra på väldigt länge, men idag saknar jag tiderna från förr. och det är okej att sakna, visst? fast man gått vidare så får man sakna ibland. åren har gått och så fort jag tillåter mig att tänka så saknar jag. och det får jag, med ett leende på läpparna.
och i morgon ska jag ta tag i en av mina saknader, jag ska träffa evelina på kvällen och vi ska ha mys eftersom jag inte mår 100 än.