efter ett x-antal nickningar så tog jag beslutet att inte kolla mer på film med mamma o pappa utan att gå o lägga mig. så nu har sminket åkt av och jag är redo för sängen. dagen i dag började med panik då jag vaknade av att hemtelefonen ringde. så jag flög upp o kollade på min väckarklocka, den visade 12.20 PAAAANIK jag skulle börja 13. så jag kutade in till dushen samtidigt som lilsis kallade att de va telefon. så jag svarade o då va de från jobb. dom undrade om jag kunde börja tidigare och jag fattade 0. men efter en hel del funderings tankar hur det skulle gå ihop så fattade jag att min klocka hade flippat ut o att den endast va 9.15 så jag in snabbt som fan i duschen och va redan på jobb klockan 10. hela dagen har varit stressig och fylld med otrevliga människor. tvi på dem. iaf 9 timmar senare så slutade jag. handlade massa saker vilket resulterade i att jag inte hann med bussen så jag satt o socialiserade mig med florim, som jag för övrigt inte har träffat på typ 4 veckor. så det va trevligt. tog bussen 19.31 till vellinge där pappa stod o väntade på mig och som även hade stått där ett tag. när jag kom hem va jag lite lätt irriterad på alla dessa tröga människor i denna vida värd. orkar verkligen inte med allt tjat och alla som gör sin till offer. väx upp för fan. jag har verkligen inte tid eller ork att gagga runt med alla. men som tur så gjorde mitt hjärta mig glad igen. wiiie.
 iaf nu sitter jag här och jag känner hur mkt min kropp bara vill lägga sig i min ren bäddade säng och ögonen vill bara stängas igen och inte öppnas från i morgon. så jag ska nog lyda dom orderna.
anyway i morgon är det inte vilken dag som hellst utan de är mammas o nellys födelsedag. presenten är fixad dock inte inslagen och jag orkar inte nu heller så de får fixas i morgon. efter lite firande är det jobb från 14 och 8 timmar frammåt. sen hem och göra det sista inför redovisningen i historia som vi har på måndag. STRESS STRESS STRESS. nääääär ska dygnet få fler timmar? jag hinner inte med mitt liv ens. hade bara velat sova och ta de lugnt en dag, inte göra ngt, inte ha några krav och ingen som ska ha krav på mig. det hade varit livet. men så är det inte tyvärr. men men sov gott.