.

innan va ni ngt som jag såg upp till, en prynadsak som man nästan dyrkade. men sen ramlade ni i golvet och gick sönder. allas intresse försvann för den där prydnadssaken när den gick i sönder. och värdet va inte alls i närheten av vad det va innan den ramlade i golvet. så känner jag för er nu, ni har rasat i värde i mina ögon. och min respekt för er är som avgaserna som en bil lämnar efter sig när den kör iväg. och snart är ni som avgaserna för mig, ett minne blott.   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0