och jag som va så stolt.
stolt över att jag inte har gråtit på länge
(förutom då när jag snacka me pappi)
sen när jag skulle sova så skriver matti.
och vi snackar varje dag lixom.
men sen skicka hanerbjudande om
att starta camen. och de gjorde jag.
o dååå började jag störtböla.
japp, på riktigt och riktigt mkt.
fy fan vad jag saknar honom.
inte för att vi umgicks varje dag
eller ngt sånt när han va i sverige
men alla gånger vi bowlat tsm,
allla gånger vi har tävlat om att sitta
fram i bilen, tävlat om vem som vatt
coolast & allt prat.
jaa allt sånt saknar jag. fy fan.
kom hem mitt hjärta, kom heeem. =( 
iaf jag kan sätta 500:- på att jag kommer
stört böla den dagen han kommer hem
till sverige med, någon som vågar sätta emot?! haha.

iaf som jag har sagt innan våga inte stanna
kvar där längre. våga inte. för då vet du att jag
 personligen kommer flyga till canada och släpa dig
med mig hem. haha. och jag menar de fortfarande, tro mig. 
nu snart måste jag sova. för jag är trött, och svullen i hela mitt ansikte av alla tårar.
(mina ögon är lika röda nu som nicoles är när hon har druckit sprit :P)
sov gott. v